Erfarenhetssidans - Gästbok




Kommentar:
Jo det är jobbigt, men det kommer att gå över. Om man bara kunde sluta strssa upp sig för lilla minsta. Själv har jag slutat rökt (i en dag nu) hade tänkt gjort det senare efter jag var klar med Stesoliden, men tvingas nu sluta för att få en mindre stressnivå. Rökningen bidrar till att Binjurarna spottar in mera stersshormoner i blodet, Snus lika så. Det blir jobbigt att sluta röka samtidigt som man trappar Stesso, men ska man klara av det så får man vara beredd på att göra vissa förändering.

Du verkar ha trappat dina Stesolid långsamt, vilket är bra. Är det färdig trappat nu eller kommer du att trappa till 0,5mg innan du nollar. Efter att du tagit dina 1mg/dag i 8 dagar så är kroppen fysiskt van, låt det gå några dagra till, det har ingen betydelse. Men det som kanske har betydelse är 1-2mg/dag inte har någon direkt funktion i kroppen. Du kommer med största säkerhet att må bättre när ditt sista mg är borta. Koncentrationen i blodet av Stesolid i blodet är nu så låg att din kropp inte förutom ”psykiskt” ikänner av Stesoliden. Du kan lugnt stå på 1mg/dag i två veckor eller mer för att låta kroppen vänja sig. Men dra inte ut på nollningen från 1mg, som sagt det är en för liten dos för att kunna bära upp eller förhindra en kroppslig reaktion i form av muskelkramper och liknade. Inte heller 2mg 3mg 4mg 5mg skulle kunna stå emot om det var så att kroppen skulle låsa sig på något sätt som tex sendrag.

Men trotts att dina 2mg/dag inte fyller någon praktisk funktion i din kropp ska man inte leka nonchalera det hela, den psykiska påfrestningen är jobbig nog, men det kan ju vara bra att veta att man princip är klar fast ändå inte…

Lycka Till Det, Gick Ju Bra….

Johan


Added: May 20, 2007
Delete this entry Svara Se IP adress



Kommentar:
Sendrag har jag också fått nere i tårna.
Det versta nu är dom här stresskänslorna dom kan man inte tygla,är så mycket man vill göra men man kommer sig inte sig för.
Å får man fingrarna ur häcken så blir det man skulle göra inte långvarit.


Added: May 20, 2007
Delete this entry Svara Se IP adress


Kommentar:
Rättning!!!

Svettningar, sendrag och muskelspänningar SAMT ovanliga men skrämmande symtom så som att halsen håller på att svälja igen.....


Added: May 20, 2007
Delete this entry Svara Se IP adress



Kommentar:
En långsam utsättning av Mina stesolid verkar funka rätt bra. Det stora problemet för mig är inte abstinenssymtom i vanlig mening även om det är väldigt nära betingat. Min kropp håller nu på att lära sig vid en låg dos av Stesolid och det ökar stressnivån i kroppen vilket för mig ger ett tillslag av panikattacker och en ökad generaliserad ångest. Just nu är jag så upp stressad att mitt Hb-värde ligger på 182 (140-180). För att få det att sjuka måste jag äta in mig på f n 6mg Stesolid så att jag kan försöka återfå lite mer av en normalstress nivå innan jag fortsätter trappa. Det där med Hb-värdet är stress betingat och kommer inte enbart som en sekundär biverkan av Stesolid Nedtrappningen.

Vad jag örigt man kan notera förutan att alla larmsignaler går på högvarv att abstinensen skiljer sig väldigt mycket mellan personer. En person som inte har Panikångest har det i regel lättare att ta sig igenom nedtrappning. Abstinensen sätter sig där man minst vill ha den, så om då är rädd för att bli skakig så kan du vara så säker på att du blir det. Svettningar, sendrag ovanliga men skrämmande symtom så som att halsen håller på att svälja igen, yrsel, allmän oro, avtagande motivation, ilska, överdriven oro ibland med psykotiska inslag, trötthet, ljuskänslighet, rädsla.

Det sägs att utsättningssymtomen går att motverka genom att sätta ut medicinen väldigt långsamt när man först upplevt dem eller är så rädd att göra. Det finns dom som, kanske jag själv som inte minskar mer en 0,5mg varje månad, ibland med högre intervaller mellan tid. Det viktiga är att om man har lyckas dragit ner på en vässäntlig dos måste kroppen få tid att anpassa sig till den ny doseringen.

Rent medicinskt så ska man inte utsätta kroppen för ”chock” i onödan vilket man gör om man trappar med korta intervaller, det kan funka ett tag men när slutet närmar sig är det viktigt att ta det väldigt lugn för att låta kroppen vila mellan dos intervallerna. Ibland kan man bli kvar på låga doser under flera år, det är dock inget misslyckande om man lyckats dragit ner en hög dos till en väldigt låg dos. Det är lika viktigt att kunna avbryta sitt nedtrappningsschema lika väl som att ha ett. Det kan vara en god ide´
att informera förskrivande läkare om att nedtrappningen kommer att ta längre tid, dock man trots allt fortfarande har ett beroende.

Johan


Added: May 20, 2007
Delete this entry Svara Se IP adress



Kommentar:
Hej.
Är nu nere på 1mg om dagen,har lite biverkningar som lite skakningar i händerna samt ont i knoppen i mellanåt skär i lederna o värk i vekryggen,lite ovverklighets känsla i bland men inte mycket till oro, men en del stresskänslor i mellan åt, men jag vet ju vad det beror på så jag ska inte ge upp.


Added: May 20, 2007
Delete this entry Svara Se IP adress



Kommentar:
Beskrivningen av abstinensbesvären i mitt förra inlägg beskriver de svåra problem som kan drabba en mindre del av de drabbade. Det är viktigt att framhålla att de allra flesta tycks ha relativt milda och ganska snabbt övergående besvär.

Added: May 19, 2007
Delete this entry Svara Se IP adress



Kommentar:
Ewa!
Den bild du beskriver om äldrevården stämmer tyvärr bra med den bild jag själv har om åldringarnas villkor.
Den kostnad jag ser är enorm men vad hjälper det så länge inte etablissemanget ser problemet i hela dess vidd.
Abstinensbesvären svårighetsgrad kan man tyvärr inte koppla till dosstorleken. Tvärtom kan det vara så att den lydiga patienten som stått kvar på på låga ordinerade doser kan ha svårare och längre varaktiga symtom än den som missbrukat höga doser.
Abstinensbesvären i det längre perspektivet kan handla om en extrem stresskänslighet kombinerat med olika muskelproblem som påminner om fibromyalgi. (Är kanske fibromyalgi en förgiftningsskada orsakad av läkemedel?? vem vet? ). I det kortar perspektivet handlar det mycket om panik, ångest och rädsla accompanjerat med dålig överblick och kanske sömnbesvär. Värk är inte ovanligt. Det kan vara i stort sett vad som helst som har med nervsystemet att göra.


Added: May 19, 2007
Delete this entry Svara Se IP adress


Kommentar:
Det här är ganska nyvunnen kunskap om sakernas förhållande. Det är minst sagt faaan inte klokt.
Inom äldrevården - vet jag - att man i dag friskt kör med benzo. Varje gamling står i regel på någon form av preparatet - antingen som lugnande eller till sömn. Och det här med att trappa ner då man sätter ut? Tror jag inte heller riktigt förekommer.
Ekonomiskt kan väl inte det här vara nåt att ha? När det gäller våra gamla är det väl knappast någon som bryr sig men då det gäller arbetsföra människor som slås ut kan ju detta bli en tämligen dyr historia i slutändan??
Alla ni som håller på att tappert minska från stora doser vad får ni för sypmtom??


Added: May 18, 2007
Delete this entry Svara Se IP adress



Kommentar:
Hej Ewa!

Tyvärr har det inte hänt så mycket vad gäller minskning av bensodiazepiner. Förskrivningen är fortfarande stor och lägger man till de sk z-medicinerna typ Stilnoct, Imovane och Sonata kan man nog snarare tala om en ökning.
Min tolkning av varför kunskapen är dålig blir att det är läkemedelsindustrin som är ansvariga för att inte redovisa alla fakta. Läkemedelsindustrin ger också ut FASS i ett samägt bolag. Lägg därtill att biverkningsrapporteringen till Läkemedelsverket är mycket bristfällig. LÄkemedelsindustrin spornsrar forskningen och det finns inga motpoler vad gäller kunskap. Det är pengar som styr det är industrin som i praktiken har monopol på "kunskapen" om läkemedel. Den "kunskapen" planteras hos läkarkåren och läkarkåren upptäcker knappast några biverkningar alls. Man är inte utbildad att upptäcka "nya" biverkningar tror istället att nästan allt bottnar i förvärrade grundsjukdomar. Så ser jag på problematiken.


Added: May 15, 2007
Delete this entry Svara Se IP adress



Kommentar:
Vi har en marknad med en massa olika aktörer och en himla massa olika intressen som leder till kontroverser. Ett sådant exempel är den strid som var mellan Kristoffer Gillberg och Eva Kärfve. Det gällde Damp/ADHD:s existens eller ickeexistens. Fler kontroverser här har varit amalgam, utbrändhet, östrogensubstitution etc. Lägg därtill läkemedelsindustrin intressen!!
I dag kan två personer söka vård för samma sak, gå till två olika läkare och få två helt motstridiga diagnoser som följd utan att vårt samhälle ens rycker på ögonbrynet. Så är det inom psykvården åtminstone i dag. Det är vare sig lätt att vara läkare eller patient i ett sådant system. Saken är den att man fortfarande helt enkelt VET för lite om saker och ting. Styrkan skulle nog mer ligga i att varje läkare kunde förstå och erkänna detta även inför patienten och därmed låta denna själv få vara delaktig av sin föreslagna behandling. Här bör varje behandlare skaffa civilkurage nog för att inta en öppenhet av nämnda slag.
Det var ju ett tag sedan du skrev din bok. Jag antar att det hänt lite sedan dess. Jag antar att benzopreparten sjunkit en del i popularitet?! Speciellt med tanke på att SSRI - som jag antar är mildare i sin abstinens - mer ersatt dem.


Added: May 15, 2007
Delete this entry Svara Se IP adress
Powered by PHP Guestbook - brought to you by PHP Scripts
 
« First ‹ Prev 905 906 907 908 909 910 911 912 913 914 Nästa › Sista »